Kort eller långt, rosa eller blått

Fan vad skönt det är att vara nyduschad.
Nu sitter jag och funderar på hur jag ska klippa mej
imorgon, och på vart alla tar vägen på helgerna
jag tror man bara duger på skolan, när det är extra tråkig
och ingen har någonting att göra, men sen glöms man.
Iallafall, jag ska nog bara klippa lugg och färga håret.
Men jag hittade en snygg frisyr som jag
fan skulle kunna klippa mej, (se bilden) den är ju lite grym.
Fast ganska kort, och jag vet själv att jag trivs bättre i långt.
Vi får se, men jag tror som sagt att det bli lugg, kanske page.
Och sen bli håret blont och lite roliga färger som jag har köpt.
Jag tror det kommer bli bra, skit samma..
Hoppas ni har haft en bra helg, det har jag :)

Jag vill hem

Det är så mycket jag vill få ur mej, men vet inte
hur jag ska kunna slita ut de.
Det finns så mycket där inne, i kroppen det är som
fastvuxet man har hållit det inne för länge.
Ibland undrar jag varför det finns någonting
som tar emot när vi vill göra vissa saker.
Det är så mycket saker jag skulle vilja göra,braa saker.
Men det finns alltid nått som tar emot.
Jag fattar inte varför, vad är det som gör saker och ting
så förbannat svårt, varför kommer känslor
som vi inte ens vill ska komma, känslor som förstör.
Känslor som är gamla, dom ska sitta djupt inne och
inte komma fram bara sådär ändå, dom känslorna
ska man måsta gräva djupt för att få känna, igen.
Det känns som om jag bara väntar på att någon ska hissa ner
ett snöre och dra upp mej från de här.

jag vill hem.

jag vill inte se dej

Fan vilket dåligt humör jag är på.. jag vill bara försvinna.
jag hatar allt .

En meningslös dröm att berätta om

Jag har inte kunnat bloggat eftersom datan
varit helt cepe, igår.
Men iallafall, igår hade vi dans i erikslund, med skolan.
Jag ville inte åka, men bestämde mej för att åka ändå
bara för att göra coffe sällskap.
När jag kom dit, (åkte med emma viktor henke och kalle)
Så gick vi och prickade av oss att vi hade kommit sedan
hittade jag coffe så jag stog och letade efter ungarna i hans
klass som han skulle pricka av.
Sedan kom maria och joel.
Det var massa folk där, bra och roligt folk, det gillas.
Jag ville typ mest åka hem hela kvällen, men
det var kul att se på folket som dansade och hade roligt.
Förra året när det var dans i erikslund så var jag med sofie
och det var skit kul, jag minns när vi stog och lockade håret
också hade vi klackiskor haha fast jag tog av mej mina så
fort vi kom fram, och vi dansade hela kvällen och
skrattade så jag tror att vi höll på att dö.
Fast jag minns inte så mycket av folket som var där,
jag minns bara att vi dansade.
Sedan klockan halv tio blev vi avprickade och vi fick åka hem.
Jag for hem och gick och la mej direkt.
Jag kollade på några avsnitt av lost sedan läste jag lite
och sedan då sov jag som en stock.
JAG SKRIVER OM EN MENINGSLÖS DRÖM.
ni behöver inte läsa om ni inte orkar:

När jag vaknade hade jag drömt värsta skumma drömmen.
Jag drömde att jag hade haft med mej sigge
(våran hund) till skolan.
Sedan skulle jag skolka sista timmarna så jag skulle ta
två bussen hem, och sigge han satt i mitt och sofies skåp.
Så jag gick och tog på mej jackan och tog ut han, sedan
kom jag på att det typ kostar 20 kronor att ha med sej ett djur
på bussen, och jag hade knappt pengar till mej själv.
SÅ jag tog några små pengar ur sofies jacka sedan skickade jag
ett sms och skrev att jag lånat 20 kronor.
När jag skulle gå ut från skolan så kom rektorn och gick förbi
och sigge sprang fram och började jucka mot hennes ben
och jag minns hur mycket jag skämdes, haha.
Sedan på busstationen satt det några knarkarna där
och jag va skit rädd att sigge skulle gå fram och jucka på dom.
Men sedan när jag kom hem, då var jag helt plötsligt ute i skogen
och körde cross, med både emma och magda, ibland i drömmen
var det emma men helt plötsligt när jag kollade bak
så var det magda som satt på crossen med mej.
drömmar är knepiga.
Iallafall så hade jag inga bromsar på crossen och vi körde
på värsta pyttelilla stigen mitt ute i skogen, också var det nerför.
Både jag och emma/magda var vettskrämda och skit rädd
för vi körde över hundra ner för brant backen
på en krokig smal skogsstig, men vi kunde inte heller låta
bli att skratta, ni vet hur det kan bli när man gör något farligt
eller när man blir rädd för nått och man samtidigt inte kan
låta bli att skratta bara för att man vet att man
måste vara allvarlig.
Så vi satt på crossen och skrattade så att tårarna sprutade.
Och jag minns att jag var rädd, men verkligen skrattade så att jag
inte såg ett skvatt av vägen så ibland fick jag verkligen anstränga
mej för att få upp ögonen och se var jag skulle åka och gissa till
hur långt det var tills det kom en kurva, sen kunde jag
stänga ögonen och fortsätta skratta haha.
Det var en sån konstig dröm, och jag orkar inte
berätta nå mer om den, men jag hade ändå inge annan att skriva om.

Nu ska jag snart duscha sedan ska jag vänta på att
kolpuddingen i ugnen ska bli klar, då ska jag äta men stor aptit.
Sedan ska jag fara till fränsta och vara med jocke.
Ikväll kanske det blir en sväng till ånge, annars blir det nog
att jag lägger mej tidigt som vanligt och ser på L word eller lost.
Tjing!

Pannkakor och dileva

Usch fyy och blä för skolan asså.
Igår kväll när jag gick och la mej, kollade jag på film
sedan stängde jag av datorn och började läsa
för att bli lite tröttare, men inte då.
Efter ett tag släckte jag lampan och försökte somna.
Det tog kanske en timme, jag låg och skruvade på
mej hela tiden, men jag somnade.
Jag sov i ungefär en halvtimme sedan vaknade jag
och jag tänkte: fuck nu har jag fått magsjuka.
Jag gick på toa och pinkade, sedan gick jag och la mej igen
jag hade skit ont i magen och kunde inte somna om.
Så jag tog täcket och gick in till mamma och la mej där.
Jag låg bara och väntade på att få springa på toa och spy.
Men tillslut somnade jag och sov hela natten, eller
sammanlagt typ fyra timmar, men vafan jag är nöjd.
Jag har inte haft ont i magen en enda gång idag,
och jag har inte fått magsjuka. Tack gudarna för de.
Jag sitter nu här, och är nöjd eftersom jag fått pannkakor idag,
jag åt så magen höll på att spricka, men jag spydde inte haha.

Jag måste bara säga att jag är grymt avundsjuk på Henry
som berättade igår att han träffat Thomas Dileva.
OCH HAN FICK SPELA PÅ HANS GITARR.
Jag är så avis, fatta kul och han hade haft en lila klänning haha.

Lyssna

I found God
On the corner of First and Amistad
Where the west
Was all but won
All alone
Smoking his last cigarette
I said, "Where you been?"
He said, "Ask anything".

Where were you
When everything was falling apart?
All my days
Were spent by the telephone
It never rang
And all I needed was a call
It never came
To the corner of First and Amistad

Lost and insecure
You found me, you found me
Lyin' on the floor
Surrounded, surrounded
Why'd you have to wait?
Where were you? Where were you?
Just a little late
You found me, you found me

In the end
Everyone ends up alone
Losing her
The only one who's ever known
Who I am
Who I'm not, who I wanna be
No way to know
How long she will be next to me

Lost and insecure
You found me, you found me
Lyin' on the floor
Surrounded, surrounded
Why'd you have to wait?
Where were you? Where were you?
Just a little late
You found me, you found me

Early morning
The city breaks
I've been callin'
For years and years and years and years
And you never left me no messages
Ya never send me no letters
You got some kinda nerve
Taking all my world

Lost and insecure
You found me, you found me
Lyin' on the floor
Where were you? Where were you?
Lost and insecure
You found me, you found me
Lyin' on the floor
Surrounded, surrounded
Why'd you have to wait?
Where were you? Where were you?
Just a little late
You found me, you found me

Why'd you have to wait?

To find me, to find me

Fjäril utan vingar

Jag har nyss städat rummet, och ilskan
har nu flygit iväg ut genom fönstret när jag vädra.
Nu sitter jag och skapar en mapp med bilder som
jag ska skicka iväg på framkallning.
Sedan ska dom upp på väggen.
I morgon är det skola, och jag är tvungen att
gå känner jag, fast att jag verkligen absolut inte vill.
Jag hatar temaveckorna dom känns bara onödiga.
Och när man aldrig annars vill gå till skolan, så
känns temaveckorna bara ännu mer hemska
och jag vill bara ännu mer stanna hemma och
stå över onödiga veckor, med dans och teater och allt.
Blää för skolan, jag är så jävulst less just nu.
Och jag kan inte sluta tänka på dej, du är sjuk...
på att bosätta dej i min hjärna.
Jag vill bara att du ska flytta ut, hitta ett eget plejs
och leva ett liv där du har framtid.
Du kan inte bo i min hjärna, lev livet nu .
För att somna om nätterna har jag börjat läsa igen.
Jag har varit en galning på att läsa, för typ två år sedan.
Men det känns som om jag inte har tid egentligen.
Men boken jag läser, får mej bara att må dålig haha.
Handlar om en gäng ungdomar som åker ut till en sommarstuga
och ska festa dygnet runt i två veckor, på sommarlovet,
Och det gör dom, eller dom festar dygnet runt i en on halv vecka.
Sedan är det nån av ungarnas morsa som kommer dit, och
då är dom påkommen hon ringer polisen, och allt är bara kaos.
När hon kommer in så är hela sommarstugan förstörd,
i badrummet är det stopp i avloppet och det är spyor
över hela golvet, i handfatet ligger det massa fimpar.
Hennes flicka ligger dyngrak i soffan och hon får inge
liv i henne, alla i huset har knarkat och alla är stenpackad.
Det står två pojkar och sparkar på en annan som ligger på golvet.
Nu läser jag om hur alla knarkar ihjäl sej.

Det är för skönt

Vissa låtar man lyssnar på, som har en sån där
refräng som man verkligen känner innan den kommer,
hur bra den är, och man vet precis när den kommer att
få en att le, och man vet när höjningen kommer.
Och man vill bara ha mer, mer mer mer mer mer.
Man vill liksom bara höja volymen och höra mer
fast att man har på högsta volymen och öronen värker.
Man vill bara att texten ska fortsätta och att det ska komma
fler höjningar och volymen ska höjas till tusen.
Det är för skönt asså.

En jävligt rolig lördag

Lördag idag, (lördag igår)
Klockan fyra - fem kom henkes mamma och pappa
hit, och då åt vi smörgåstårta.
Vi firar mamma i helgen eftersom hon fyllde år förra helgen
och då var hon ju inte hemma.
Sedan klockan halv sju typ åkte jag till emma.
Julia var också där.
Vi plockade fram massa chips och godis, sedan
satte vi oss i soffan och spelade nå spel.
Charader och frågespel var det.
Det var skit kul, och vi skrattade så vi grät tammefan!
Det var värsta sjuka grejer man skulle göra på charaderna.
Typ: du kommer på en fest och råkar spilla välkomsdrinken
på ett par mockaskor och du tycker att det är skit roligt.
Haha sedan ska den som inte gör charaden
(det är två som tävlar), säga vem som var bäst
och så får den ett poäng.
En till rolig charad: Du är på en maskeradfest och är utklädd
till spindelmannen, du är uttråkad och skrämmer livet på din dejt.
Pullan ställde sej och juckade på väggen som inte hade någonting
med själva charaden att göra, hahahahah :D JAG VAN.
Sedan fanns det en sida av tärningen där man hade 20 sekunder
på sig att skriva fortsättningen av en raggningsreplik.
Det var också kul, men man fick ju hjärnsläpp.
Fy tusan vad vi skrattade hela kvällen och hela natten.
Klockan elva typ, kom viktor med skotern och tog en dusch.
Sedan satt vi i soffan och kollade på en knäpp film,
men det var rolig haha, sedan kom emmas föräldrar hem.
Och vi fikade, sedan borstade vi tänderna och låg och fnittrade
tills vi somnade. Jag snarkade... och emma hittade en
"lättklädd" bild på mej, i min telefon haha .

Svar på kommentar

Skriver jag som om allt skulle handla om mej?
Det gör jag fan inte, för så tänker jag inte iallafall.
Och jag vet inte vad du "anonyma person" menar med
att han inte bryr sej, vem är han?
Menar du thomas så blir jag jävligt brydd.
Har du kanske aldrig förlorat än vän nån gång?
Har man ingen jävla rätt att få sakna en kompis,
vart fan finns den regeln undrar jag.
Vem du nu är, det är svårt att skriva till dej eftersom jag inte
har en aning om vem du är och hur mycket du kan fatta.
Men om inte jag minns fel så har jag och thomas varit
ganska när vänner ett bra tag, och vi va med varandra
ganska ofta, och om så inte så pratade vi i telefon.
Jag kan inte säga att jag ångrar ett ända minne
från den människa, för jag har rätt bra minnen med honom.
Och när allt helt plötsligt bara sluta, är det konstigt
att saknaden träder fram?
Jag har ingen aning om varför allt bara tog slut,
men det har väl att göra med bruden han skaffade.
Ingenting illa om henne, och jag vet att man tappar
kontakten med många när man kliver in i ett förhållande.
Och bara för de så menar du att man inte får sakna honom?
Jag tycker det är dålig stil att han inte kan höra av sej.
Vad tror han ska hända, eller äre bruden
som tror att nåt ska hända?
Vad är problemet med att börja snacka med sin kompis
som man har glidit isär, hela världen

är ju faktiskt inte tvungen att gå under bara för de.

Jag antog att det var thomas det handlade om.
Jon är min kompis och absolut inge mer.
Jag saknar känslan det var allt.

Fuck fuck fuck

Jag saknar sofie,
och vart än på skolan jag är så finns det
alltid en vägg eller en bänk där det står tei ♥ jon.
Jag saknar thomas sundh men han kan inte ens
be mej dra åt helvete, så jag tycker han själv kan
ta och dra någonstans.
My words they don't come out right but
I'll try to say I'm happy for you.
Allt som var bra har försvunnit.
Jag och jon, jag saknar känslan men det kommer aldrig bli vi igen,
det är bara känslan som gör en snurrig,
jag hatar det här, jag lever liksom i minnen.
Det är fan inge bra, att leva i minnen, vad är de för liv.
Det gör oss ledsna och istället för att sitta och leva
i gamla minnen som aldrig kommer tillbaka så varför
inte sätta igång att skapa nya.
Jag vet, för det är svårt.
Minnena gör oss trygga tror jag.
Det är någonstans man har varit, det är någonstans man är
fast i det förfluta, det är liksom ingenting man
kan radera, det är ju ett minne.
Men det är nåt som redan varit och det är de som ska
finnas kvar men inte levas i, vi skapar nya och vi lever i dom.
Dom blir de förflutna, vi skapar nya och vi lever i dom.
Jag sitter fast.
Jag saknar en bästa vän, min bästa vän.
Jag tror såhär, att man har bara en enda bästis i livet.
En enda som man känner så här som jag gör, för.
Den man känner sej trygg med, och den som får en att känna
de lilla extra, som ingen annan kan få en att känna,
det är bara en riktig bästis som kan få en att känna de.
Visst, när man var liten hade man bästisar hit och dit.
Men nån gång i livet tror jag att man hittar den "riktiga bästisen"
det känner man, man känner att man hör ihop
och man känner att det är med den man vill vara.
Jag är liten och har hela livet framför mej, visst .
Men jag vet att jag aldrig kommer ha en sån bästis som sofie.
Det är bara så det är.
Och jag kommer aldrig känna så som jag gjorde
den tiden det var vi, hon och jag.

Det kanske inte är det lättaste att förlora både kärleken och
sina bästa vän på samma gång.
Det är nog just då, man behöver dem båda som mest.
Fuck fuck fuck.
Jag vet att det är en blogg, jag vet att min pappa
tycker att jag är knäpp och dum som skriver om mitt
privatliv för hundra människor .
Men jag bryr mej inte, och jag vet att min mamma inte
tycker om när jag skriver att jag mår dåligt och vill här i från.
Hon gillar inte att jag skriver att jag inte vill vara hemma.
Men jag vill inte vara hemma och jag mår dåligt.

Du är mej nära

Ibland undrar jag om vissa personer som säger
att dom bryr sej, egentligen gör allt
för att få en att bli avundsjuk eller vad fan äre för fel?
Och det är ingenting jag bara tror, för man känner sånt.
Okej jag kan hålla med om att jag kanske ibland
tror för mycket på att folk gör mer än vad dom egentligen gör,
för att såra.
men ändå tycker jag inte att jag är en sån som
allt för starkt har för dåligt självförtroende och
tror att allt och alla vill mej illa.
För de är helt fel, jag har självförtroende.
Och jag är inte en sån som tittar för mycket
på vad folk tycker om mej, det är deras sak.
Dom gör det som får dom själva att må bra va,
fortsätt med de, jag gör de saker som jag mår bäst av.
Men dom man känner närmast, då vet man
när någonting är fel, när dom vill att vi ska se?? någonting..
Men vad får oss att se någonting av att nån försöker
göra oss avundsjuka eller få oss att må dåligt?

Du är en av dom närmaste och det kanske
inte är helt fel när jag säger att jag vet att jag säkert
överdriver, eftersom det är dej vi snackar om.
Jag är svag för dej, och då tar jag åt mej mer.

Ärtdyk och burkmålning

Idag har jag fan mått piss.
Vill inte att ni ska veta egentligen, men varför inte.
När jag äntligen kom hem från skolan
gick jag och la mej, men jag han precis somna
när maten var klar, gulachsoppa hur de nu stavas.
Efter maten gjorde mamma och jag upp en
lågkantad form med vatten och i vattnet
la vi ärtor och majs bitar, råttorna skulle
få lära sej ärtdykning.
Det gick bra för stig, han tyckte att det var jätte kul
också var han jätte duktig.
Men stina hon är lite för sne så hon hade lite problem
och jag tror inte att hon tyckte att det var så kul heller.
Men stig var en riktig baddare asså.
Efter ärtdykningen och rengjorda burar
så åkte vi till fränsta för att köpa lite fika tills i morgon.
Imorgon är det frilufsdag och vi ska fiska, jag och maria.
Eller "fika" kanske det heter, haha .
Maria ska ta med sej pannkakor, grädde , varm choklad
och saft, själv ska jag ta med mej ballerinas kladdkakor,
kubb, mackor och bananer med choklad i.
Det kommer bli toppen mysigt i morgon hoppas jag.
När vi kom hem från affären gick jag ner till
stallet och moccade och mamma tog in hästarna.
När vi kom in fikade vi lite med främmandet, Ingemar.
Sedan satte vi oss, mamma och jag i hobbyrummet
och började måla på konservburkar och korgar.
Just nu sitter jag här och berättar om min dag,
mamma har gått ner i stallet för att lägga betfor i blöt.
Jag är himla trött, så jag tror snart att jag ska lägga
mej i sängen och fortsätta läsa min braa bok.
Men först ska jag nog ta en dusch och bädda rent!

En sak till.
Hur kan det vara så svårt att be en person
att dra åt helvete om det är de man vill?
Om inte, hur kan det då vara så svårt att be den vara kvar?
Jag är kvar.

Snart helg

Dagarna går fortare än vad man tror.
Det är onsdag i morgon, sedan torsdag
och då ska vi vara på isen och fiska hela dagen.
Så torsdag kommer gå fort undan.
Sedan är det fredag och helg.
Nu ska jag hoppa in i duschen sedan ska jag till ekgrend.
Det känns som om jag inte har bloggat
på jätte länge, men det är väl inte riktigt sant.
Jag skriver nog mer ikväll, annars i morgon.
Det här blev bara ett snabbt inlägg så att ni inte ska
bli trötta på att jag inte uppdaterar, ha ha .
Jaja ha det bra allesammans :)

Ha det bättre

Det är måndag och hela veckan ligger
framför oss alla, fan vad tungt.
Men det går ju så fort ändå, så det är snart helg.
Imorgon har vi engelska prov, och jag kommer
helt seriöst sabba mitt liv, det kommer gå under
och det finns ingen chans att jag klara provet i morron.
Så därför åkte jag hem lite tidigare idag
och satt mej vid datorn, ganska smart va? hihi.
Hare bättre ni, hej!

Alla hjärtans dag

Idag är det alla hjärtans dag
och min mamma fyller år.

Jag antar att jag kommer sitta upp och ner
hela dagen, och inge göra ett dugg.
Men man ska fan inte klaga, för det brukar oftast
få någon annan jävel att må bättre.
Men ibland undrar jag varför ödet satt mej här.
Till vilken nytta ?
Det finns ju en anledning, det tror jag.
Jag tror på ödet, fast jag fattar inte vad jag ska
lära mej utav det här ?
Jag hoppas bara att någonting bra och roligt
ska hända mej, något som gör mej glad.
Men inte då, hela resten av mitt liv kanske ser ut såhär.
Jag kanske ska leta i hela mitt liv, efter lycka
vänner och kärlek.
Jag kanske aldrig hittar de, det kanske är meningen ?
Eller så kanske..
Ne, det är såhär nu, det blir bättre sedan.
Och då kommer jag ha fattat varför ödet satt mej här
och vad egentligen jag har lärt mej.
Jag har folk som bryr sej, alla har folk som bryr sej.
Fast det är lättare att inte se de, än att se de.
Undra varför det är så, och folk har oftast svårt att
visa att vi egentligen bryr oss, varför de .
Ska det vara så jävla svårt att visa känslor och visa
att man finns det är ju inte klokt.
Det är lättare att bara skita i folk och låssas
att man inte bryr sej,
fast det egentligen låter svårare.
Jag tycker själv att det är svårt att visa att man bryr sej.
Ibland kommer det inte ut, de man vill ska komma ut.
Man kanske är rädd att bli bortstött om man
försöker, men vad gör de egentligen
man har visat att man bryr sej, oavsett om personen
stöter bort en eller inte.
Det spelar ju ingen roll, grejen var ju bara att visa
att man bryr sej, det har man ju gjor då.
Lätt som en jävla plätt eller hur ?

En ful färglös spark

Klockan tolv gav jag hästarna en tuss hö,
sedan tog jag sparken till fränsta.
Jag och maria va på ålsta marknaden en sväng.
Men efter ett tag blev vi frusna och gick hem
och hämtade pantburkar, sedan gick vi på ica.
Marias pappa skjutsade hem mej och jag skulle
egentligen åka med tillbaka men efter som håkan
inte var hemma så blir det jag som får ta hand om sigge.
Stackarn har inte vare ute på hela dagen.
Jag har nyss gett hästarna mer hö.
Nu återstå bara att gå ner i stallet och mocca.
plus att råttornas burar ska städas och
kaninerna ska ha mat, det är kul.
Att ha fullt upp, när man sovit fyra timmar och
helst bara vill lägga sej i soffan och ta en tupplur.
Men ne, först ska det slitas sedan ska man in i duschen
göra sej fin och byta kläder.
Sedan ska jag ta den förbannade fula sparken
och åka hela vägen över isen till maria igen.
YEAAH

Vem annars

Klockan nio klev jag upp och tog ut hästarna.
Ganska ovant eftersom det mest är mamma som gör de.
Jon har nyss tagit crossen och åkt.
Och jag funderar på vad helgen har att erbjuda.

Råttungar

Nu har världens bästa mamma åkt..
Jag hoppas hon får kul, asså riktigt kul.
Det blev ingen skola idag heller för det första så
har jag dunder ont i huve också fick jag inte komma
till skolan före nationella proven va slut.
Och det är runt tolv tiden, ska jag gå då eller?
Äh då sket jag i de, men jag ska dit i morgon iallafall.
Mina råttor har parat sig och jag är jätte glad.
Det tar typ upp till 22 dagar har jag för mej, innan dom kommer.
Jag vet att det krävs mycket ansvar och så,
jag vet de och jag vet att det kommer typ upp till 12 stycken.
Herregud egentligen, men dom är ju så söööööt.
Nu måste jag fika någonting tror jag,
magen pratar antingen för att den känner sej ensam och pratglad
eller för att den är uttråkad och vill jobba.
Jag tänker inte prata tillbaka , så jag får väl ge den någonting.

Och det här med piercingen... den är borta, jag kan inte få i den,
det tog nån timme sedan var den läkt.
Asså det fanns inte ens ett litet hål kvar, fanns ingenstans jag
ens kunde försöka trycka igenom staven.
Men det finns ju ett fult ärr kvar.
Tjing .

3 tröjor och ett udda utseende?

Jag och mamma var nyss på ica och hämtade
ut två paket från ellos.
Nu är hovslagaren här, och jag säger det inte för att
överdriva men han lär nog bli här tills sena kvällen.
Jag har tagit ut min ena piercing, mouchen
och nu kan jag inte ångra mej.
Jag tog ut den mitt på dagen igår och i gårkväll
hade den läkt igen, är det möjligt?
Jag tror jag har nån slags super kropp, helt serri.
Det var som när jag tog ut septum,
några timmar efter var det omöjligt att sätta tillbaka den.
Så brukar det inte ska vara.
Skit sak samma, ibland känner jag
att det ser för mycket ut, jag känner mej liksom
smutsig på nåt sätt.
Det känns som vissa folk inte kan ta personer
med "udda" utseende på allvar.
Själv tycker jag att det är otroligt ballt och coolt
med folk som står för vad dom tycker.
Jag vet flera stycken som inte vågar visa hur dom
egentligen vill se ut, och vad dom har för smak.
Bara för att vissa andra tycker helt annolunda och inte
kan acceptera hur andra vill se ut.
Det är för dåligt.
Jag hejjar på folket med egen vilja
och som står för hur fan vi själva ser ut,
för det har ingen annan med att göra, vi är snygg!
Och jävligt modiga ska ni veta.
Hejja!

Du betyder allt, men jag är för feg för att säga det

Vissa människor.. har jävligt svårt för att prata.
Vissa människor har jävligt svårt för att lyssna.
Vissa människor mår bra, vissa mår dåligt.
Alla behöver någon som bryr sej, alla är olika.
Ibland skäms jag, ibland försöker jag inte bry mej.
Jag tror att jag är egentligen försöker göra det
lättare för andra, fast att jag inte egentligen vill.
Om jag skulle göra så som jag vill, så skulle de kanske inte
uppskattas och jag skulle säkert göra det värre för mej själv.
Och det är där jag skäms.
Jag ska egentligen bara göra det jag känner för,
ibland måste man strunta i hur det får en
annan människa att känna.
Jag vet inte om det skulle kännas fel eller om
det skulle kännas rätt.
Jag vill bara skriva om det jag känner för.
Men det är alltid nån som ska klaga.
Men gillar dom de, så visst.
Gör jag rätt så ska jag bara låta dom klaga tills dom mår bra.
Men varför gör jag det inte?
För att jag är feg, för att jag inte vill visa hur ont det gör för mej?
För att jag inte vill visa hur sårad jag är,
eller hur mycket jag ångrar vissa saker?
Det kanske är för att jag inte vill visa mej nere.
Jag vill inte att du ska se hur hårt jag fallit av det här.
Men det har jag, och jag är ledsen att jag aldrig sakt något.
Jag är ledsen om jag fått dej att tveka på hur mkt jag älskar dej.
Men gö inte de, även om du driver med mej om du hatar mej
eller aldrig mer vill se mej, jag älskar dej så jävla mycket.
Jag kommer aldrig ångra någonting så mkt som
jag gör just nu, som jag har gjort sedan jag förstörde allt.
Jag tänker på dej mer än du tror.
Och så många gånger min mamma har fått lugnat mej
när jag varit hysterisk inombords när jag tänkt på dej.
Jag kanske gjorde fel, att låta allting vara.
Jag kanske skulle gått fram till dej och berätta hur ledsen jag var
hur mycket du betyder för mej och hur mycket jag älskar dej.
Men så fort jag har sett dej så har jag varit så jäävla nära
att kasta mej på dej och förklara och berätta
att jag kan göra allt för att det ska bli som förut.
Men så fort du kollat på mej, så ser jag
verkligen bara hat i dina ögon, och det ser ut som om
du önskar att jag bara kunde dra åt helvete.
Och det kanske inte va så, men isåfall
fick jag mej själv att tro att du klarade dej bättre utan mej.
Jag är ledsen att jag är feg, jag är ledsen för allt.

Men du vet, ingenting kan någonsin ta det här ifrån oss.
Ingenting kommer i hela världen betyda mer för mej än du gjort.
Och jag är ledsen för allt jag sakt, jag menade det inte
och jag är ledsen att jag kan få saker jag
säger att verkligen göra ont.
Och få dem att verkligen låta menat, med det är inte så.
Jag kan bli arg och jag kan bli ledsen,
det är då allt kommer ut.
Allt jag inte menar men allt jag vill folk ska förstå.
Jag är ledsen att jag är sån.

Jag älskar sofie nobrin olsson :)

Drömma

Igår när jag gick och la mej, höll jag på att frysa ihjäl.
Jag låg under täcket med mjukisbyxor och t shirt + tjocksockar.
Jag brukar annars nästan aldrig frysa.
Jag klev upp klockan åtta och la mej i soffan.
Jag somnade och för andra gången idag drömde jag om sofie.
Det är skit knäppt för jag drömmer alltid så knäppa saker.
Jag drömmer om de jag egentligen inte vill drömma om,
och oftast drömmer jag om hemska saker eller om saker jag vet
aldrig kommer bli, som jag vill ha dom.
Och det är då jag hatar att vakna.

Så blir det

Såhär blir jag när jag dricker alkohol.

Jag kan typ inte fästa blicken nån stans, uppfattar inte
vad saker jag se är för någonting.
Jag typ har skit skumt minne, som igår när jag och
mamma varit på konsum och sedan på shell, när vi kom
hem frågade henke om det hade gått bra på konum
och det stog helt still i mitt huve, om vi verkligen varit där.
Men sedan kom jag på att jag fått en yogurt , men
jag minns inte vad vi mer köpte och när vi
betalade och gick ut, det är skumt.
Likadant i dag när jag ringde till mamma och sa att hon skulle
hämta mej på skolan, när jag kom ner till parkeringen
blev jag helt jävla brydd om jag verkligen ringt mamma.
Jag hatar det här..
Vi hade nationella prov idag, och det gick åt helvete.
Jag får sjukt svårt att uppfatta grejer, som när jag läser.
Jag kan sitta och läsa en liten mening om och om igen
utan att jag fattar vad det står, asså jag kan läsa men
det är som om hjärnan inte vill sätta ihop orden och
berätta vad det står liksom.. det är svårt att förklara.
Lika dant när jag ser någonting, kan vara vad som helst haha
en skylt eller ett hus , vad som helst
då blir det liksom: vad fan är de där..??
Fast att jag vet vad det är, det är så jävla skumt.
Som ljusstaken som står på bordet här,
jag var helt bekymrad om vad som var på den,
då sitter jag liksom och försöker lista ut de..
Till slut ser jag att det är en fågel.

En ledig måndag

Jag tror jag har suttit framför datan nu i två timmar,
meningen var att sätta mej här, slå på litemusik
och måla naglarna, den har bara blivit
ena handens naglar som blivit målad och jag orkar fan inte

måla andra handen heller.
Egentligen måste jag jobba med so:n men det
orkar jag inte heller.
Det är för dåligt, jag måste fan ta mej i kragen.
Jag ska göra so:n så att jag har det gjort, de e lika bra.
Frågan är om jag verkligen kan ta mej bort från datorn.
Jag fattar inte att det är så svårt, och att man blir kvar
så länge här framför dum burken, fast att man inte har någonting
att göra här egentligen. Kolla facebook och läsa nåns blogg.
Att det kan ta flera timmar är ganska underligt.
Men skit skönt att vi har varit ledig idag, det behövde nog många.
Fast jag gruvar mej inför skolan i morgon ändå.

Jag behöver skrika

Att natt och dag kan vara så olika.
Ibland känns det som om jag inte orkar mer.
Jag gör allt för att försöka visa för alla hur glad
jag alltid är och sprallig och rolig.
Men det känns så jävla fel, för egentligen känner
jag inte ens för att försöka le mot folk.
Jag vill inte låssas, och jag vill inte försöka vara glad jämt.
Det känns fel, att jag inte vill vara så glad och sprallig
som folk oftast uppfattar mej att vara.
Ändå är det liksom jag.. Jag är sån, jag ska vara
glad , rolig och sprallig. Sån är jag, och har alltid varit.
Och nu känns det bara så jävla fel att helt plötsligt
bara inte vilja vara så längre, det känns som om jag nått
botten , ni vet.. det känns som om jag måste simma upp
och skrika ut, jag orkar inte gå omkring och fjolla
när jag egentligen
bara vill sätta mej ner och hysteriskt skrika mej hes.

Fyy

Vilken helg..
Jag pallar fan inte berätta, pallar inte tänka på den heller.
Inte för att jag minns just så mycket förutom att
jockes väckarklocka ringde i morse klockan sex, och
brusade hur högt som helst och jag hade ingen
aning om hur fan man fick av den.

Äntligen helg

Jag ska nog åka skoter idag en sväng, om jag inte
känner mej för ren haha.. har ju nyss duschat.
Sedan hoppas jag på att sova i fränsta hela helgen.
Ska vara med jocke och olle ikväll tror jag,
om jag inte drar till coffe och hjälper han med tvätten.
Fast det tycker jag inte låter så lockande
men det kan ju faktiskt vara roligare än det låter, haha.
Och om nio dagar så är det alla hjärtans dag.
Och jag känner mej skit stressad, alla hjärtans dag
är ju till för att vara med någon man tycker om,
och ha det jävligt mysigt hela natten och äta massa godishjärtan.
Men då är problemet: VEM HAR MAN ?!
Jag måste skaffa ett ragg innan nio dagar, oh hur ska de gå.
Fast det skulle ju kvitta om det är en man eller kvinna,absolut.
Bara det är en underbar person som man gillar,
och så klart, den måste älska godishjärtan för det kommer
det att bli mycket av .
Det ska iallafall bli världens bästa alla hjärtans dag.
Även om det inte blir med den jag egentligen vill vara med,
men det gör ingenting jag ska ha kul ändå.

♥

Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du

Fanfanfan det skulle varit du
♥

Torsdag

Hej hopp.

Jag ska snart ta en dusch, eller det kanske
är smartare att gå ner och mocca, sedan duscha..
Jaa, jag gör nog så.
Jag är så glad att det är helg i morgon, jag behöver verkligen de.
Jag hoppas den här helgen kommer bli ovanligt lång.
Men det tvivlar jag på, den kommer
säker gå undan fortare än vanligt.
Men det kan ju betyda att jag kommer ha kul ?
Vi hoppas på det bästa.
Idag har jag sytt en skölpadda på slöjden.
Ett gossedjur, och han blev jätte ful,
men det tyckte inte coffe och det var ju bra för det
var han som fick den .

Stina den fina

bara bilder på stina, för stig fasnar inte på bild idag.

Nu är det så att jag sitter i mammas säng med
två råttor, ena under kudden jag har i knät, den andra innanför tröjan.
Också lyssnar jag på musik, och bloggar förståss.
Fast jag undrar, om min blogg är tråkig..
Det är ju ingen som kommer kommentera om den är det eller inte
i vilket fall, så jag får tycka till själv, med att den är lite tråkig.
Jag kanske ska ha mer bilder?
En bild säger ju faktiskt mer än tusen ord, så äre ju.
Jag ska berätta nu, medans jag kommer ihåg det och
medans jag inte har nå bättre att skriva om ändå.
Iaf, att det är skit kul att coffe jobbar på skolan.
Det gör det faktiskt lite roligare att kliva upp och åka iväg.

Inte mer

Jag har precis kommit hem från stan.
Har varit där med maria, felicia och agnes.
Vi var in till shanti en sväng.
Och nu har jag ingenting mer att skriva.

Skriver lite mer sedan.

Riktig vinter kyla

I morse var det svin kallt ute typ 30 grader.
Och bussen kom alldeles för tidigt, så jag missade den.
Jag fick vänta tills tio bussen skulle gå, men det gick
visst inte alls någon tio buss.. så mamma fick skjutsa mej.
Det var lunch när jag kom till skolan, jag gick upp och satt
men och pratade med emma och julia.
Sedan följde jag med maria ut en sväng och sedan gick vi
till personalrummet och frågade hur det gick för coffe,
första dagen som vikarie på fränsta skolan.
Jag tror det gick ganska bra för honom, han är ju duktig haha.
Sedan hade vi typ två lektioner innan musiken.
Jag träffade jon på busshållplatsen, och lurade i emma
någonting under läppen, haha söt plupp emma där.
Sedan hade vi det jävligt roligt i bussen, fy tusan asså.
Ibland kan man verkligen skratta av sej ordentligt.
Det är för härligt asså.

Och jag längtar som en tok tills helgen, den kommer bli
toppen bra det känner jag på mej.
Jag ska vara med jocke och dricka nån öl hoppas jag :o
Men nu måste jag ner till stallet och mocca, jag hoppas
att inte mamma redan har gjort det.
Jag blir ju såklart glad att hon gör det, men
ibland vill jag göra det själv så att hon kan vara lite glad
och stolt över att jag också kan vara duktig ibland.
Och dessutom så när hon moccar åt mej, så
har hon alltid någonting att säga till om när vi bråkar.
Om hur lite jag hjälper till och att hon alltid får
mocca åt mej, fast att jag säger varje dag att hon
inte behöver och att jag kan göra det själv.
Men nej, hon gör det ändå .
Så nu känner jag nästan att jag måste kuta dit ner, men
ändå sitter jag kvar här och skriver.
va i helvete..
TJING!