Fjäril utan vingar

Jag har nyss städat rummet, och ilskan
har nu flygit iväg ut genom fönstret när jag vädra.
Nu sitter jag och skapar en mapp med bilder som
jag ska skicka iväg på framkallning.
Sedan ska dom upp på väggen.
I morgon är det skola, och jag är tvungen att
gå känner jag, fast att jag verkligen absolut inte vill.
Jag hatar temaveckorna dom känns bara onödiga.
Och när man aldrig annars vill gå till skolan, så
känns temaveckorna bara ännu mer hemska
och jag vill bara ännu mer stanna hemma och
stå över onödiga veckor, med dans och teater och allt.
Blää för skolan, jag är så jävulst less just nu.
Och jag kan inte sluta tänka på dej, du är sjuk...
på att bosätta dej i min hjärna.
Jag vill bara att du ska flytta ut, hitta ett eget plejs
och leva ett liv där du har framtid.
Du kan inte bo i min hjärna, lev livet nu .
För att somna om nätterna har jag börjat läsa igen.
Jag har varit en galning på att läsa, för typ två år sedan.
Men det känns som om jag inte har tid egentligen.
Men boken jag läser, får mej bara att må dålig haha.
Handlar om en gäng ungdomar som åker ut till en sommarstuga
och ska festa dygnet runt i två veckor, på sommarlovet,
Och det gör dom, eller dom festar dygnet runt i en on halv vecka.
Sedan är det nån av ungarnas morsa som kommer dit, och
då är dom påkommen hon ringer polisen, och allt är bara kaos.
När hon kommer in så är hela sommarstugan förstörd,
i badrummet är det stopp i avloppet och det är spyor
över hela golvet, i handfatet ligger det massa fimpar.
Hennes flicka ligger dyngrak i soffan och hon får inge
liv i henne, alla i huset har knarkat och alla är stenpackad.
Det står två pojkar och sparkar på en annan som ligger på golvet.
Nu läser jag om hur alla knarkar ihjäl sej.